Sånt här hör man ju bara talas om på film eller i böcker. Att en morgon komma till jobbet och inse att företaget man jobbade på inte ens finns måste vara ruggigt obehagligt.
Jag kommer osökt att tänka på filmen The Game med Michael Douglas. Där upplever han detta, fast från kundens persepktiv. Ett stort företag med urnygga lokaler som från en dag till en annan bara försvinner puts väck.
I Michael Douglas fall visar det sig bara vara en del av det sjuka spelet – dvs ”the game” – som han fått av sin bror i födelsedagspresent. I det här fallet går det ju ett steg längre i och med att företaget är skyldig en rad anställda löner, samt att de tydligen ska ha lurat andra företag på flera miljoner i försäkringspremiepengar.
Ruggigt obehagligt är nog bara förnamnet här.
