Dags för en paus?

Jag är rätt känd bland släkt och vänner som en väldigt aktiv SoMe*-anhängare. Den som följt bloggen under en längre tid kan nog känna igen detta också, eftersom jag ofta pratar om det. Jag tycker att SoMe är en fantastisk kanal för personliga relationer och ett förträffligt sätt att kommunicera med sin omgivning, både privat och för jobbet.

Därför tror jag att det skulle komma som en stor överraskning för min omgivning om jag helt plötligt skulle avisera att jag tänker hoppa av ekorrhjulet och helt enkelt sluta vara lika aktiv längre, kanske rentav stänga ner en del olika konton förenade med SoMe.

Just nu kör jag, i fokusordning: Facebook, Instagram, Twitter, LinkedIn och YouTube. Jag kan inte påstå att dessa tjänster på något sätt är betungande, eftersom det tvärtom är mycket roligt som händer där, men det finns en sak som jag saknar med SoMe och som lyser starkare och starkare med sin frånvaro; personlig och fysisk kontakt. Jag saknar att träffa folk. Jag saknar de där stunderna då man samlades för att prata. Idag känns det som att man försakat det eftersom man hela tiden håller kontakt via SoMe istället och inte har samma behov av att träffas av den anledningen.

Jag vill noga poängtera att jag inte värderar andras medverkan på SoMe, eller brist därpå. Det får de göra alldeles själv. Jag har bara rannsakat min egen närvaro och kommit fram till att jag vill ha till en förändring.

Luften gick ur mig för ett tag sedan då Klout byggde om sin beräkningsalgoritm för inflytelse och jag därmed sjönk från en 61:a till en 47:a. Det blev en underlig besvikelse vilket senare fick mig att reflektera över varför det just var så och detta i sin tur ledde mig fram till detta inlägg.

En diskussion med en nära släkting i helgen fick mig också att fundera lite över vad det är jag egentligen lämnar efter mig: information. Jag förser inte bara min omgivning utan framförallt de olika systemen med för dem kritisk information om mitt liv, och utan att låta alltför paranoid (för det är inte den vinkeln jag har) så känner jag bara att det är läge att dämpa det informationsflödet lite.

Som en sista punkt känner jag också att jag vill försöka råda bot på informationsstressen lite och känna att jag kan lägga ifrån mig telefonen emellanåt utan att få panik! Idag är den saken inte alltid helt enkel och SoMe skäl dessutom en hel del tid, om än i mikroformat.

Jag kommer inte att stänga mitt Facebook-konto, inte än på ett tag, men jag kommer inte heller att posta varenda händelse i mitt liv eller kommentera var och vartannat inlägg (gärna i syfte att skapa lite debatt) såsom jag gjort hittills. Jag kommer fortfarande att finnas kvar, och jag kommer fortfarande att prata med folk den vägen, men jag tänker ta och hitta ett litet undangömt hörn någonstans, kanske med lite charmigt damm längs golvlisterna, där jag emellanåt kan betrakta min omgivning men inte känna att jag behöver delta på samma sätt.

Jag tänker låta andra sträva mot rampljuset nu, för jag orkar helt ärligt inte längre.

Sammanfattningsvis är det alltså fyra skäl till att jag nu aktivt kommer att befinna mig mindre på SoMe:

  • Avsaknad av fysisk kontakt.
  • Priset, i form av vad man lämnar ifrån sig och hur detta (kan) används, är högt.
  • SoMe skapar ett beroende som bygger stress.
  • Tiden…!

Med detta sagt har ni en förklaring till varför jag framöver kanske inte kommer att vara lika aktiv på nätet som jag varit fram till nu.  Och ja, detta gäller även bloggen, men jag kommer fortsätta skriva här när jag känner att jag behöver ventilera något.

Vad har du för inställning till SoMe??

*) SoMe är en akronym av SOciala MEdier.
Dags för en paus?
0 votes, 0.00 avg. rating (0% score)
This entry was posted in Hälsa, IT&Internet, Samhälle, Twitter and tagged , , , , , . Bookmark the permalink.

Ett svar till Dags för en paus?

  1. Anna Forsberg skriver:

    SoMe är vad man gör det till precis som allt annat. I perioder tycker jag det är trist, då håller jag mig därifrån. Men för mig har det ökat de sociala mötena och den fysiska kontakten. Inbjudan till en helg i Vimle kvarstår :). Gör det som känns bäst för dig själv och skit i andra tycker jag är den bästa medicinen. Kram på dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>