Jag var givetvis tvungen att leta mig fram till aftonbladet för att hitta den här artikeln, de flesta seriösa mediakanaler har valt att inte ens rapportera det, och konstigt vore det väl annars. Jag tycker dock att historien om ett vädjande Lacoste är som upplagd för en kommentar!

Lacoste ska alltså – enligt uppgift – ha varit i kontakt med norska polisen och vädjat om att Anders Behring Breivik (ABB) inte ska få lov att bära företagets kläder, och därmed skylta med varumärket Lacoste.

Jag vet inte huruvida det är sant, men om vi för ett ögonblick utgår från att det är det, så undrar jag hur de tänker. Vad finns mandatet för att ett klädmärke ska få möjligheten att bestämma vem som ska bära deras kläder och i vilka sammanhang? Det gick tydligen väldigt bra att han en gång köpte kläderna för dyra pengar, men nu när hela världen tycker att Breivik är ett stort svin, då är det inte lika roligt längre att han struttar omkring i krokodilförsedda pikétröjor. Det stinker dubbelmoral.

Jag tänker spontant att det här snarare handlar om det helt omvända, dvs att Lacoste försöker dra uppmärksamheten till sina kläder på de bilder som finns ute, för jag hade då inte ens sett den lilla detaljen tidigare innan denna nyheten kablades ut. Är det kanske så att Lacoste ser en chans att bli lite omtalade och utnyttjar den situationen att Breivik bär deras kläder. De gör det ju snyggt så till vida att de i sin uppmärksamhet tar avstånd från att han bär dem, och inte riktigt vill kännas vid det helst.Då får de både exponering och goodwill i ett och samma drag. Smart!

Och varför är polisen så förtegen om vad som har sagts? Vad kan vara hemligt i ett sådant samtal, mer än det vi redan vet? Har polisen kanske fått erbjudande om ersättning för att plocka bort kläderna, eller tvärtom; Brevik ett erbjudande om att fortsätta ha dem så att Lacoste kan fortsätta ta avstånd?

Jag är övertygad om att det ligger åtminstone en liten hund begraven här, och cynisk som jag är tror jag att Lacoste mer troligt, på något sätt, rider på vågen än tar äkta avstånd.

Ett annat intressant scenario hade varit om Breivik erbjöd sig att sluta använda kläderna i utbyte mot några miljoner; pengar han lär behöva för att täcka rättegångskostnader och annat. Bara en tanke.

Jag vill för tydlighetens skull betona att jag på intet sätt sympatiserar med Breivik, utan bara finner denna nya situation något tvivelaktig och lustig, och alltså inte alls tror på att det handlar om det som media rapporterar om. Det här handlar istället om PR! Ni minns väl United Colors of Benettons reklam på 80-90 talet, och hur skandalomsusat annonserna med maffiamord och annat var, men ack vad märket vann mark på det!

Nu försöker Lacoste också kanske…?

Inlägget Lacoste rider på vågen? dök först upp på Uppsnappat.

Det här blir bara ännu ett bra skäl att sluta med märkeshysterin. Inte ens om man betalar så mycket mer för ett plagg, går man alltså säkert. Det tycker man ju kunde vara en självklarhet. IC Company har tydligen dragit tillbaka kläder nu, så gamla som från 2009.

Jag gläds bara åt att jag inte köpt några av de uppvisade plaggen själv. Även om den rosa klänningen var riktigt snygg.

Inlägget Cancerkläder ute på marknaden dök först upp på Uppsnappat.

Det är roligt att föreställa sig dessa plagg utan att först läsa artikeln.

Tröjor i mjölk låter ju inte så tilltalande i så fall. De rinner lätt av kroppen och blir sura efter ett par veckor. Rätt äckligt egentligen. Hur sköna kan träbyxor vara? Lite stela, ser jag framför mig. Men är man kanske tillräckligt lång så spelar det inte längre någon roll, eller?

Kläder av olja låter ju inte heller speciellt tilltalande, och spontant känns det ju som att vi redan har det, eftersom olja är råvaran vi gör plast och syntetmaterial av till allt från nylon till fleece. Inget nytt alltså? Skillnaden är tydligen att man upptäckt sätt att producera kläder i dessa material på, så att man när plagget tjänat ut sin roll kan smälta ner de och göra andra produkter av samma material. Detta är ju rätt nytt får jag ju erkänna!

Och mjökprodukterna är tydligen baserade på ett mjölkprotein (inte den drickmjölk som vi är vana vid) som man kan utvinna riktiga fibrer av. Spännande forskning som kanske kan rädda oss från ett enormt sopberg av kläder.

När man läser att vi i Sverige köper kläder för 71 MRD varje år inser man ju snabbt att vi gör av med rätt mycket plagg som bara hamnar på tippen till slut, när de hängt längst inne i garderoben i ett par årtionden.

Jag tycker vi ska omfamna denna nya forskning. Det kan bara bli bättre!

Inlägget Ansvarsfullt mode dök först upp på Uppsnappat.

1) Man är inte en ”bättre” affärsman bara för att man visar upp en almanacka som ser ut som ett kladdpapper med tvåhundra inbokade möten varje dag. Snarare handlar det om att du är dålig organisatör. Detta fick jag bl.a. bekräftat vid ett seminarium arrangerat av Oglio i förra veckan.

2) Det är inte coolt att referera till sin äkta hälft som ”regeringen”, ”mattanten”, ”städtanten” etc. eller i allmänhet nedvärdera sin kvinna inför andra. Det visar bara på att du antingen är en toffelhjälte och helt förtryckt eller att du har dåligt omdöme i val av livspartner. Det är alltså DU som ser dum ut med ett sådant beteende.

3) Det är inte coolt att vara över 25 och berätta om hur full man ska bli på festen i helgen. Det är inget coolt att skryta om sina alkoholintag och baksmällor över huvud taget. Det visar bara på att du är väldigt omogen, har ett dåligt omdöme och antagligen är alkoholist.

4) Om vi går tillbaka till yrkeslivet så är det inte heller coolt att jobba ihjäl sig. Många skryter med att de jobbar över mycket; sena kvällar och helger, år efter år. Det enda det ger dig är ett fattigare socialt liv, en olycklig familj och till slut en hjärtinfarkt. Och det visar även på att din arbetsgivare (om du nu är anställd) är en dumsnål jävel som inte förstår att han får bättre effekt av att anställa ytterligare en person som hjälper dig vilket gör att du kan sova ordenligt och ladda batterierna. Är du egen företagare visar det istället på att du har gjort fel i dina kalkyler någonstans, för kan företaget inte bära sig utan denna massiva övertid så är det inget vinnande bolag i all fall. Lägg ner!

5) Det är inte heller coolt att köra med blankslitna sommardäck hela vintern, bara för att du är skåning*, volvoägare eller whatnot. Att köra med sommardäck på vintern visar bara tydligt på att du har extremt dåligt omdöme och egentligen inte borde få ha körkort. Tänk inte på vad som kan hända dig – för det skiter jag också i – utan istället på vad som kan hända den där mamman med sina två små barn som du råkar sladda över för att du tror att du är cool! Detta är ju som att skryta om att hoppa fallskärm utan fallskärm. Hur coolt är det egentligen?

6) Det är inte heller meningslöst att träna en gång i veckan, om alternativet är ingen gång i veckan. Om du är träningsnarkoman är det helt ok, men det innebär inte att alla andra måste vara det. Ett träningspass i veckan är ju ofantligt mycket bättre än att inte röra på sig alls, eller hur? Likaså är det bättre med 10 minuter på träningscykeln ett par gånger i veckan än 10 minuter på soffan. Sedan håller jag med om att det krävs 2-3 pass för att man ska få märkbar effekt under en övergiplig framtid, men jag tycker att all motion man hinner med är positivt, oavsett hur ofta den sker.

Där fick alla coolingar sig en liten känga. Kanske känner du igen dig i vissa (eller alla) av punkterna ovan. Kanske tycker du att jag har fel, men om du lägger handen på hjärtat så tror jag nog att du inser att jag har rätt. Oavsett vad, hoppas jag att du lämnar dina synpunkter på min lista och berätta vad du tycker jag har missat eller överdrivit med.

Inlägget Mythbusters dök först upp på Uppsnappat.

Läs själv på Den Nya Bloggen om Lindex storlekstrassel.

Nu är ju inte barnkläder i storleken 116 ett bekymmer för min del längre, eftersom mina bägge barn numera handlar kläder på vuxenavdelningarna, men man kan ju bli lätt förundrad över handelns inställning till vad som borde vara helt självklara saker.

Vad säger Lindex om saken? Jag kontaktade Kristina Hermansson som är informationsansvarig på Lindex för att reda ut begreppen och hon sa så här om storleksskillnaden på deras kläder:

”Angående storleksfrågan så har vi själva observerat att vissa av våra plagg inte har exakt samma mått. Detta är något som vi ständigt jobbar med i vårt utvecklingsarbete. När vi gör barnkläder ska plaggen förena mode och bra funktion, kvalitet samt passform. Vårt storleksspann följer de allmänna rekommendationerna från branschen och alla våra plagg prövas flera gånger av provmodeller för att passformen ska vara bra. På vissa plagg väljer vi att ha en nättare passform. Det beror på materialet på plagget men som sagt även på modegraden. Våra olika kollektioner kan alltså ha olika passform.

Ett annat skäl till att plaggen kan skilja åt är att vi samarbetar med många olika leverantörer eftersom vi är ett internationellt modeföretag. Vi ser självklart över dessa skillnader och försöker föra en dialog med kunder som uppmärksammat det.”

Det känns ju, baserat på Kristinas svar, som att den stora felkällan i frågan snarare är skilda leverantörer än skilda kroppsuppfattningar på könen. Men det är ju tråkigt att denna information inte har sipprat ner i organisationen till de enskilda butikssäljarna. Ett svar som det ovan hade ju rätat ut en del frågetecken för Jennie vid hennes besök.

Men vi kan väl alla vara överens om att även om plagg kan ha olika vidd pga av modelinjer och rörelsekrav så borde ju ändå en tröja i 116 cl ha lika långa ärmar oavsett om det rör sig om pojk- eller flicktröjor. Killar har väl inte längre armar än tjejer, eller?

Vi kan väl också enas om att problemet aldrig hade uppdagats om inte Jennie envisats med att klä sin son i flickkläder. Bra initiativ Jennie!

Inlägget 116 centimeter dök först upp på Uppsnappat.

Sen slog det mig, och jag tror att jag inte har fel här, att det faktiskt är helt onaturligt också. Som vit, eller av västerländsk etnisitet som det så fint heter, så är svart hår inte naturligt. Man kan definitivt ha väldigt mörkt brunt hår, som ser nästan svart ut, men det här korpsvarta håret som t.ex. asiater eller latinos oftast ligger inne med har inte vi här uppe i norden naturligt.

Kanske är det bl.a. detta som gör att jag tycker det ser så konstlat ut med svart hår?!

Sedan förstår jag inte heller varför det är så populärt, främst bland tjejer, att färga håret just svart, med tanke på ovanstående. Vem vill ha hår som inte bara är fejkat utan ser ut att vara det också? Sen å andra sidan är det rätt poppis bland asiater att bleka håret och det är ju lika galet, fast omvänt.

I vilket fall som helst; frågar du mig vad jag tycker efter du har färgat ditt hår svart så kommer jag vara brutalt ärligt mot dig: Det ser för taskigt ut!

Inlägget So fake dök först upp på Uppsnappat.

Inlägget Dolda motiv? dök först upp på Uppsnappat.