Visst är det väl bra att vi här i Sverige värnar för jämliket, religionsfrihet, lika värden, rättvisa etc. Det finns nog ingen som kan argumentera emot det. Att vi sedan är väldigt naiva och tror att vi kan förändra världen med våra åsikter är en annan sak och att vi anser att vår moral är så mycket högre än alla andra länders ytterligare en. Svensken står ofta och gapar och inser sällan att ingen annan lyssnar, men den reflektionen förtjänar ett helt eget inlägg.

I morse kom diskussionen upp på Facebook rörande huruvida böneutrop ska eller inte ska tillåtas i Sverige. Den inställning som man ska ha, för att vara politisk korrekt, är givetvis att vara positiv till detta eftersom vi har religionsfrihet vilket påskriver att alla religioner har samma rätt. Även rätten att föra liv. Så om kristna kyrkor ska få ha klockor, borde muslimska församlingar få ha böneutrop. Visst, jag förstår logiken, men rent själsligt är jag inte alls överens med bejakarna.

Mina argument är:

• Sverige har i flera hundra år haft en statskyrka som har präglat befolkningens uppväxt på ena eller andra sättet, oavsett om vi varit troende eller inte. Kyrkor är en del av vårt kulturarv och klockornas klang har för de allra flesta en innebörd och utgör en starkt förankrad känsla. Sverige har aldrig haft en muslimsk statskyrka så därför är böneutrop inte något bekant, bara något vi mött på våra utlandssemestrar på sin höjd.
  Som ateist lägger jag inget värde vid den kristna kyrkan eller syftet med klockorna i sig men jag tycker ändå att de utgör en värmande och trygg ljudbild. Jag har inte samma känsla för böneutrop. Jag kan tycka de är exotiska om jag befinner mig på resa i Irak, men inget jag längtar efter att höra här hemma.
• Ger muslimska länder oss samma religiösa respekt och tillåter kyrkklockor, alternativt slutar med sina böneutrop, för att skapa religiös rättvisa? Troligen inte eftersom religionsfrihet sällan står högst upp på agendan i dessa länder, och det har jag, i sig, inget problem med, eftersom jag är av den åsikt att man ska ta seden dit man kommer. Och det gör även de flesta i Sverige inflyttade personer också. Men givetvis finns det en del som saknar sitt kulturarv och vill förgylla vardagen/helgen med en för dem trygg ljudbild och ett viktigt inslag, nämligen böneutropet.
  Poängen är varför Sverige ska visa dessa länders medborgare större respekt än vad deras hemländer visar ”oss”. Detta är ett argument som de flesta har svårt att acceptera eftersom två fel inte gör ett rätt, och visst kan jag hålla med även i detta, men jag tycker bara att vi i Sverige lite väl ofta viker oss dubbelt och försakar vår egen historia och kultur till förmån för andra nya element och jag undrar till vilken nytta? Varför kan vi inte värna mer om det som faktiskt är vårt ur ett historiskt perspektiv?

Man kan tycka att dessa resonemang är väldigt konservativa. Och det är de om man tittar på de sakliga argumenten. Men varför är det så fel att ibland få vara det? Varför måste man alltid – i alla lägen – vara tvungen att älska och anamma de politiskt korrekta åsikterna. Varför kan man inte emellanåt få vara lite konservativ och få säga att man inte gillar en idé, bara för att man helt enkelt inte gillar den, eller för att den kanske väcker en dålig vibb inom en på något oförklarligt sätt. Varför ska man behöva motivera sig med avancerade utlägg som gränsar till universitetsavhandlingar för att ha rätt att ha en avvikande åsikt?

Jag gillar inte idén med böneutrop, för jag tycker inte att det hör hemma i Sverige eftersom det är ett kraftigt avsteg från den bild av Sverige som jag har och det Sverige jag växte upp i och som jag har lärt mig att älska som mitt hemland. Det finns ingen logik i den motiveringen, utan bara en känsla och den springer ifrån mitt ego.

Jag är för religionsfrihet och rätten att få utöva sin religion, oavsett vad den må vara, så länge den inte påverkar mig. Jag tycker det är positivt att det i Sverige nu byggs moskéer, synagoger, tempel och kyrkor för de som finner ro i detta. Men dessa byggnader påverkar mig inte. Böneutrop påverkar mig däremot högst avsevärt och det är ett inslag i vår ljudmiljö som jag helt enkelt inte vill ha. Punkt slut.

För att fortfarande anpassa mig till de politiskt korrekta reglerna, så anser jag därför att i religionsjämlikhetens namn borde man förbjuda både kyrkklockor och böneutrop om frågan nu är så viktig. Därmed är det väldigt rättvist och ingen kan känna sig negativt behandlad av vare sig det ena eller det andra.

Ibland måste man ha rätt att få vara lite konservativ!

Inlägget Rätten att få vara konservativ ibland dök först upp på Uppsnappat.

Patrik Lundbergs krönika i HD idag haltar en aning. Jag kan tillstå att hans tanke är behjärtansvärd och visst är det en fin utopi, men resonemanget kring att man inte kan/får se avarter i samhället är att hoppa över en fundamental mänsklig funktion.

Vi ser alltid avarter omkring oss, oavsett vad det gäller. Sådana är vi människor. Jag säger inte att det är rätt, men så fort det finns en majoritet så finns det per definition en minoritet. Lundberg försöker sig på att avväpna den kategoriserande massan, men misslyckas på grund av att det just är en massa. I den bästa av världar så älskar alla alla. Visst är det så, men innan vi når dit kan vi inte blunda för att vi – som mänsklig ras – älskar att pelka finger åt ”de andra”. Oavsett om dessa är bögar, judar, blattar, borgare etc.

För till skillnad från vad Lundberg antyder i sin krönika är homosexuella en minoritet, eller hur? Visst har han rätt i att man inte ska förutsätta folks sexuella läggning, för visst kan man ha fel, men den stora majoriteten av, låt oss säga Sveriges, befolkning är ju heterosexuella. Det kan man ju inte sticka under stol med. Och därmed så förutsätter man ju lätt att folk man träffar är just det. Eller hur?

Jag säger inte på något sätt att det skulle vara något fel på vare sig bögar, judar, blattar eller borgare, men de är fortfarande en minoritet, och eftersom vi människor är så rädda för det okända så gaddar vi gärna ihop oss och pekar finger.

Så jag är helt överens med Lundberg om att man borde vara mer liberal när det gäller de förutfattade meningarna man har, men jag tycker det är farligt när en majoritet ska tvingas underkasta sig en minoritet bara för sakens skull. Det här går igen i andra liknande situationer också. Varför ska t ex det sekulariserade Sverige underkasta sig muslimska seder och bruk? Muslimer är trots allt fortfarande en minoritet i det svenska samhället. Varför är det inte tvärtom? Varför ska inte andra ta seden dit man kommer, bara vi?

Är det kanske ett tecken på storhet att man viker sig för den mindre? Var går i så fall gränsen mellan ”storhet” och att bli överkörd?

Jag kan nämnligen ibland känna att den respekt som vi i detta land älskar att visar minoriteter ofta slutar i att vi låter oss bli trampade på. Givetvis ska man visa respekt för alla olika variationer i samhället, för ingen är mer värd en någon annan, men majoriteten ska aldrig behöva ”komma ut”, eftersom det faktiskt är just en majoritet, vilket defacto gör den till en norm. Sedan är det givetvis viktigt att den här ”normen” är open-minded och tolerant.

Och jag anser, helt uppriktigt, att jag inte har några problem alls med olika minoriteter, oavsett sammanhanget, men jag kommer aldrig att erkänna dessa som norm, eftersom de inte är det. Och jag kommer aldrig att acceptera minoriteter som man förväntas visa respekt för, inte gör detsamma tillbaka, utan bara kör över. Då har de förlorat min röst.

Jag tycker tvärtom att istället för att ”komma ut” som heterosexuell, såsom Patrik Lundberg väljer att göra i sin krönika – kanske för att underkasta sig en minoritet – kan vi bara sluta göra en sådan enorm fråga av det. En avdramatiserad situation hade nog hjälpt båda parter i just det här fallet. Om det inte var så märkvärdigt huruvida man var bög eller inte, hade det inte heller inneburit några problem. Men så länge homosexuella (m fl) ska marschera runt och formligen basunera ut sin sexualitet på gator och torg så tror jag inte vi når ett mer öppet samhälle. Tyvärr. Tvärtom tror jag att risken är att fler tar avstånd och ställer sig och pekar finger.

Inlägget Tid att avdramatisera istället dök först upp på Uppsnappat.

Det är så mycket fel i den här situationen att det är svårt att veta var man ska börja. Som ateist får jag bara ännu en bekräftelse på att religion inte nödvändigtvis för med sig något gott och som förälder till två barn blir jag upprörd över hur man kan bruka våld på sin egen avkomma.

Uttrycket ”att slå av kärlek” är inget annat än en dåres försvarstal. Det finns hur många föräldrar som helst ute i världen som älskar sina barn utan att någonsin utdela så mycket som en örfil och barnen växer upp och blir helt underbara människor. Det finns ingen forskning som visar på att agade barn blir bättre vuxna.

Men visst, jag kan också tycka att vi i Sverige ibland har en alltför mesig hållning till saker och ting när det gäller våra barn, lite för mycket ”Kumbaya” så att säga. Men det är en stor skillnad på att vara auktoritär, disciplinerad och konsekvent och att aga sina barn.

Pappan uppger att han har stöd för sina metoder i Bibeln och att Bibeln står över Svea Rike lag. Kryp ner under din sten igen i så fall farsan! Det är fantastiskt hur folk tar det de vill ur Bibeln och använder det som ursäkter för sina handlingar. Tur frö dem att det finns så mycket knäppt i den så att vem som helst kan försvara sina dåraktigheter.

Bibeln skrevs för flera tusen år sedan, i en helt annan tid, och kan inte tolkas ordagrant idag. Eller brukar du stena din fru om hon plockar undan lite stök (=arbetar) på Söndagen också? Brukar du sälja din dotters sexuella tjänster till genomresande handelsmän också??

Spärra in gubben för misshandel och inget annat!

Inlägget Säljer du din dotters kropp också? dök först upp på Uppsnappat.

Mamman anmäler att hennes son ”utsattes” för omskärelse. Visste hon inte om det? Kom hon på det först nu? Det var ju två år sedan…!

Det låter lite för skumt för att vara sant, eller så rapporterar inte HD hela historien. Vad är det som får kvinnan att kliva fram just nu, bara för att hon sett domen i Stockholm, varför anmälde hon inte den okända omskärelsen direkt. Man måste väl inte vänta tills man tror man har en gärningsman. Det är väl upp till Polisen att hitta denne.

Men ett tips: Om Gud/Allah/Shiva/Vishnu etc hade velat att mannen skulle sakna förhud hade han nog inte skapat någon! Sluta omskära era söner. Låt de själva få bestämma när de blir vuxna.

Inlägget Inte skära, bara rispa… dök först upp på Uppsnappat.

Bra att man inte tiger still tycker jag, men frågan är om en demonstration MOT terror, anordnad av muslimska föreningar, tolkas som just det, eller om förbipasserande istället kommer att uppfatta demonstrationen som något hotfullt och negativt, med bakgrund av vad som hänt i helgen.

Kanske kommer gemene man inte se till vad det står på parollerna utan bara reagera på folkmassan. Jag vet inte, men jag tror det kan finnas en viss risk.

Hade man inte kunnat arrangera något positivt istället. En demonstration är ju till sin natur något negativt, eftersom man demonstrerar MOT något, även om det är en dålig sak man fokuserar på. Hade man inte kunnat arrangera en kosert eller något annat kulturellt för att visa upp vad islam ÄR istället för vad det INTE ÄR?

Inlägget Är det rätt väg att gå? dök först upp på Uppsnappat.

Att ge kristendomen en högre status i skolan än andra religioner, vilket Jan Björklund nu vill, tycker jag är att gå i fel riktning.  Visst, vi lever i ett land som historiskt har varit väldigt kristet, men Sverige är också ett land i förändring och majoriteten av oss lever ett väldigt sekulariserat liv. Med andra ord är inte religion över huvud taget lika närvarande i våra liv längre och då tycker jag att det är fel att favorisera någon enstaka religion – oavsett vilken.

Men oavsett hur vi väljer att positionera de olika religionerna, hoppas jag bara att vi slipper se en annan utveckling som just nu vinner mark i framförallt USA.

Intelligent design är enligt mig ett vansinnigt koncept som inte hör hemma i skolan, förutom möjligtvis inom tidigare nämnd religiönslära. I USA är det dock så mycket som 40-50% av de vuxna som stöder kreationism och som gärna ser att man lär ut detta som ett seriöst alternativ till naturkunskap och vetenskap. Att i dagens samhälle påstå att jorden bara är 6000 år gammalt och att människan skapades för ett par tusen år sedan i sin nuvarande form är helt befängt. I vår kunskapssökande värld finns det helt enkelt inte plats för sånt mumbo-jumbo.

Låt oss slippa denna utveckling i Sverige!

Andra som har bloggat om ämnet:

• Björklund kapitulerar för den kristna högern, Röda Berget
• Kyrkan är skild från staten, men inte skolan, Högbergs tankar
• Jan Björklund är en speciell man, Alliansfritt Sverige

Inlägget Lika fördelning eller inget alls dök först upp på Uppsnappat.

Nyheten handlar alltså inte om bokbrämnningen i sig utan om att Hollywoodstjärnan Jolie lagt sig i debatten och vad hon tycker om saken. Är detta en nyhet? Är det viktigt att veta vad Angelina Jolie tycker i frågan? Varför har de i så fall inte frågat fler Hollywoodkändisar, eftersom deras åsikter tydligen är väldigt viktiga och intressanta för oss andra dödliga?

Det är lite skrämmande att världens viktiga frågor ska refereras i media av skådespelare i Hollywoods drömindustri. Jag förstår hur det funkar med förebilder etc, men visst är det lätt obehagligt att dessa icke-experter blir ledstjärnor för oss andra.

Jag tycker det hade varit mer intressant om Aftonbladet med andra medier (eller nyhetsbyråerna i sin tur) lyckades få lite kommentarer från någon av de 30 personer som utgör Terry Jones kyrka ”The Dove World Outreach Center”.

Inlägget Snedvriden rapportering? dök först upp på Uppsnappat.