”– Ibland kan man sitta hemma och tänka att ‘det här kan väl alla tänka sig, att vapen kommer på villovägar’, men jag tycker att det är allvarligt. Jag blev jätteöverraskad eftersom det funnits ett FN-embargo mot Libyen under lång tid och Sverige som säger att man har en stark kontroll av vapenexporten borde inte ha sålt vapen som hamnar i Libyen, säger Svenska Freds ordförande Anna Ek.”

via Libyens rebeller använder svenska vapen – rapport | svt.se.

Med ett uttalande som detta tycker jag att Svenska Freds ordförande Anna Ek bevisar att hon är extremt naiv.

Man ska vara på det klara med att det handlar om vapen som är tillverkade på 60-70-talet, alltså inga nya pjäser. Det innebär att vapnet dels har haft 40-50 år på sig att leta sig fram till dess nuvarande ägare, dels att det säkerligen börjar sjunga på sista versen. Det kommer med andra ord att fasas ut naturligt alltefter det blir slut på reservdelar etc.

är Om Sverige säljer ett vapen till Land A runt 1965, som sedan fasar ut vapnet 20 år senare (1985) och säljer det vidare till Land B som gör samma resa fast efter 10 år (1995) då det till slut hamnar i något förråd och glöms bort. Vapnet är nu över 30 år gammalt. Därefter säljas vapnet på den svarta marknaden genom en korrumperad general eller något. Då är det väl inte så konstigt att det till slut hamnar i händerna på rebellerna i Libyen. Den här sista försäljningen är ju inget som svenska myndigheter kan förväntas ha kontroll över. Hur skulle det gå till?

Ska vi kanske tagga alla vapen vi exporterar så att vi kan följa dem via GPS och kunna redogöra för exakt var de befinner sig under hela sin livstid? Ska vi kräva att få köpa tillbaka alla uttjänta vapen? Ska Sverige rentav hållas ansvariga för om vapnet – gud förbjude – dödar någon också? Läs gärna ett tidigare inlägg rörande just vapenexporten.

Med andra ord är det – till skillnad från vad Anna Ek verkar tycka – inte alls konstigt att svenska vapen dyker upp i sådana här sammanhang. På den svarta marknaden finns alla vapen att få tag på och det har inte att göra med svenska regler, eller inköparlandets regler, utan snarare på enskilda individers törst på pengar, vilket man som militär kan skaffa sig genom att t.ex. sälja vapen vidare till svarta marknaden. Om dessa vapen dessutom är utfasade så är det ju ingen som ”saknar” dem vilket gör affären mycket lättare.

Så, det är kanske dags för Anna Ek och Svenska Freds att vakna upp från sina drömmar om en perfekt värld och inse hur det faktiskt fungerar (tyvärr) och att det inte alls är speciellt konstigt att svensktillverkade vapen hamnar i händerna på libyska rebeller.

Sedan är det en helt annan fråga huruvida det är bra eller dåligt att de har tillgång till dessa vapen!

(Som en parentes måste jag även undra vem som ansvarar för att bestämma vilka som är ”the good guys” respektive ”the bad guys” i en konflikt eftersom Sverige tydligen bara ska/får/bör sälja till ”the good guys”… Det måste ju vara en helt omöjlig uppgift.)

Inlägget Svenska vapen på vift i Libyen dök först upp på Uppsnappat.

Kanske är det just denna utveckling som världen behöver, för att vi ska hamna i en situation då vi verkligen inser att vi inte längre kan/får vara beroende av fossila bränslen med mera. Nu finns det ju säkert en rad andra fkatorer som på olika sätt kan påvisa olämpligheten med att Gadaffi spränger sönder sin egna oljekällor, men visst finns det åtminstone en lite positiv tanke med att låta honom göra det.

Om det blir brist på olja så kommer givetvis priset på bensin skjuta i höjden vilket gör att fler personer kommer att välja alternativa transportsätt av ren nödvändighet. Om bensinpriset hamnar runt 25 kronor litern så tror jag att rätt många väljer att låta bilen stå. Bra för miljön såklart. Visserligen för det med sig en massa andra tragedier i vår lilla del av världen som förlorade arbetstillfällen, familjer som går i personlig konkurs etc, men kan det inte vara så att jorden i slutändan kommer att tacka oss.

Bara en tanke…

Inlägget Det bästa som hänt naturen? dök först upp på Uppsnappat.

I hela världen demonstreras det mot vad som just nu pågår i Libyen, och jag är inte sen med att ställa mig bakom de som anser att Gadaffi ska bort från makten, till varje pris.

Jag kan dock inte låta bli att undra vilket syfte en demonstration i Helsingborg har, och vad man väntas uppnå med att gå ut på gatorna och demonstrera. Det är ju trots allt ingen i det här landet – som jag kan tänka mig – som ställer sig bakom Gadaffi och hans diktatur, så vem är det de försöker övertyga med en demonstration i Helsingborg? Det verkar lite som att sparka in öppna dörrar.

Sen förstår jag att budskapet på ett sätt kanske mer är riktat mot Libyen och Gadaffi själv, men helt ärligt; han bryr sig ju inte om de som demonstrerar utanför hans egen dörr, varför skulle han bry sig om ett gäng Helsingborgare som uttrycker sin åsikt?

Jag stödjer arrangörerna i deras sakfråga, men tycker att de lika gärna kunde hålla sig hemma och slippa frysa, för Gadaffi skiter nog i vilket. Han hade nog bara lett vid tanken på att de fryser häcken av sig i alla fall tyvärr. Tyvärr.

Men visst hoppas vi alla på att Gadaffi snart är ett avslutat kapitel i Libyens historia.

Inlägget De sparkar in öppna dörrar dök först upp på Uppsnappat.