Börjar man diskutera vapenexport så märker man väldigt snart vilket läger personer runt omkring en tillhör, för ämnet är väldigt känsligt och engagernade. Antingen är man kraftigt emot det eller så är man lite nonchalant för det. Det verkar inte finnas något mellanting.
Nu har det framkommit att Saab Bofors ska exportera olika vapensystem till Saudiarabien till ett värde av ca 100 miljoner kronor. Motståndarna till Svensk vapenexport menar att denna affär inte borde få genomföras eftersom den kan rubba maktbalansen i Mellanöstern, med speciellt fokus lagt på de ansträngda relationerna mellan Saudiarabien och Israel. Man pekar på att vapensystemet som innefattar pansarvärnsroboten ”Bill 2” kan slå ut Israeliska stridsvagnar från 2 km håll.
Om man har en vapenindustri i ett land så måste den få exportera sina varor, för att ha en rimlig chans att överleva. Annars ska man lagstadga mot vapenindustrins existens. Det är det enda rätta, men det blir fort svårt att avgöra vad som ska klassas som vapen och inte och vad som i så fall ska tillåtas och inte. Det är ju rätt uppenbart att ”Bill 2″ är ett vapen, men hur är det med t.ex. bandvagnar från Hägglunds? Det är alltså inte alltid självklart.
Om man då lever med tanken på att vi ska ha en vapenindustri som ska exportera sina produkter är det helt galet att, som reglerna är idag, man inte skulle få exportera till vissa länder. Nämligen länder som ligger i krig. Dessutom hörde jag att det inte skulle vara tillåtet att sälja ammunition till länder man sålt vapen till efter att de gått ut i krig. Det sätter Sverige som säljare i en rätt dålig sits. Kunderna får köpa vapnet, men ammunitionen får de snickra ihop själv när kulorna börjar vina.
Sverige behöver vapenindsutrin och den närliggande stödindustrin. Sverige behöver exportera varorna för att kunna få stora volymer, som i sin tur ger intäkter till statskassan och framförallt jobb.
Krig är ett helvete, det kan vi vara helt överens om, men oavsett vad vi tycker om krig så kommer det tyvärr att finnas kvar i vår värld, tills vi hittar andra sätt att lösa konflikter på, vilket jag personligen tror aldrig händer.
Sedan tycker jag också att det initialt är underligt att handelsminister Ewa Björling vid flera tillfällen har förnekat affären, men det kanske har att göra med ett sekretesskrav, påtvingad av köparen. Affärer i de här prisklasserna är ju inte som att handla mjölk på ICA. Det är ju lite mer som står på spel.
Jag tycker att det är orimligt att mina skattepengar går till att sälja vapen till diktaturer. Den här affären är toppen på ett isberg och mer skattepengar försvinner vilket skulle behöva granskas ordentligt. Alliansen bryter ett vallöfte genom att inrätta en myndighet för vapenexport när man säger att man ska minska myndigheterna för att kunna sänka skatten. Skattepengar ska gå till uppbyggliga saker, inte ner i vapenindustrins fickor.