Om att läsa in en ljudbok

Sommaren har hittills fört med sig både regn och solsken. Ingen drömsommar precis, eller hur? För min del har det ändå varit väldigt mycket avkoppling och – vilket ni säkert märkt – inte speciellt mycket bloggande eller andra online-aktiviteter. Det har känts bra måste jag erkänna. Jag tror det är sunt med lite avbrott från de sociala medierna ibland.

Jag har dock burit med mig min iPhone under hela semestern, även när vi var utomlands i två veckor, eftersom jag tilbringat alla lediga stunder med att lyssna på ljudböcker via storytel.se. Det har hunnit bli några stycken och nu senast har jag lyssnat på de fyra böcker de har i arkivet av författaren David Baldacci. Min typ av böcker definitivt. Jag erkänner, trots att Baldacci knappast är nominerad till ett Nobelpris i litteratur.

Under böckernas gång har jag dock stundom reagerat på uppläsningarna. Det är genomgående hög kvalitet, men när man lyssnar på ett antal böcker på rad som varar 10-15 timmar styck, med samma uppläsare, kan man inte undgå att reta sig på vissa saker. Och med tanke på att de ovan nämnda böckerna är utgivna av ett stort bokförlag (Bra Böcker) så kan jag tycka att man borde ha lagt lite mer tid på just detaljerna.

Det handlar främst om att uppläsarna inte alltid är pålästa, så att säga. De vet inte hur de ska uttala vissa saker som står i böckerna och en sådan sak kan bli riktigt irriterande på sikt. T ex säger man ju inte ”Capitoooolium” om Capitolium i Washington såsom t.ex. Magnus Roosman gör genomgående i de böcker han läst in av författaren. Jag skrattade även åt att han bokstaverade AFIS (FBI:s fingeravtryckssystem) som A-F-I-S och på engelska och inte uttalat istället såsom ”Ejfiss”, som man så många gånger hört på tv och i andra sammanhang.

Ett annat irritationsmoment med just Roosmans inläsningar av Baldacci var hans uttal av huvudpersonens efternamn, Carr. I min värld uttalas det precis som ”car” (bil) men Roosman envisas med att säga ”kärr” med hårt k. Det sticker till varje gång han säger det.

Det fanns många fler liknande exempel, och i fler böcker än dessa och med fler uppläsare, men jag kommer inte ihåg de alla. Min poäng är att man tycker att stora bokförlag såsom Bra Böcker borde kunna ta sig tid att lyssna igenom inläsningarna och anmärka på detaljfel som detta. Eller under produktionens gång reagera.

Vore intressant att veta hur det går till.

Jag älskar att lyssna på ljudböcker, men det vore fint om uppläsarna läste på lite mer och visste hur de skulle uttala detaljerna, för då hade upplevelsen blivit än mer positiv.