Helsingborg stiger i skolrankning – hd.se.
Det här med att Helsingborg numera har klättrat upp till 203:e plats på rankingen över landets bästa skolor är ju positivt i sig kanske, men fortfarande rätt beklämmande om man betänker att det rör sig om totalt 290 kommuner. Kort och gott är vi alltså rätt kassa.
Efter att ha haft barn i flera olika skolor inom kommunen kan jag se att det kan finnas skäl utöver de som Christer Rasmusson (FP) pekar på, som orsakar den dåliga placeringen. En sådan är t.ex. att det finns stora skillnader mellan skolorn i ett kvalitativt perspektiv. På vissa skolor fungerar över huvud taget inte arbetet mellan lärare och elever, ofta på grund av ostrukturerade lärare som jag upplever det, medan det på andra skolor flyter det på hur bra som helst. Detta har jag upplevt med egna ögon.
Om man hade lyckats styra upp de sämre skolorna, så att de började tänka på ett annat sätt, kanske eleverna på de skolorna hade kunnat prestera bättre och därmed höjt snittet.
Det finns dåliga/sämre lärare på alla skolor men på vissa har de samlats i klunga tydligen. Ett minimikrav man borde kunna ställa på en lärare idag är att de lyckas hålla samman och inspirera eleverna. Speciellt nuförtiden, då det oftast finns fler lärare i samma klass som kan stötta varandra. Eller mentorer som de numera kallas.
För att citera Linda Bengtzing: Hur svårt kan det va?
