Transportstyrelsen blev orsak till veckans garv. Men om man funderar lite så är det egentligen inget att skratta åt utan ganska tragiskt. Det handlar om en bil som ska säljas.
Att beställa registreringsbevis på en bil är inga större problem idag, om man bara är hyfsat modern av sig, fullt mobil och har koll på sin e-legimitation och sånt (vem som nu har det…?), men problem uppstår väldigt snart när ägaren till bilen istället är en äldre man, utan större framtidsutsikter, men med desto större rörelsehinder.
Transportstyrelsen kan skicka ett registreringsbevis till närmsta postutlämning där man sedan får kvittera ut paketet mot uppvisande av legitimation. Men om man nu inte fysiskt kan ta sig till närmsta postutlämning då? Kan man i sådant fall få försändelsen skickad direkt hem till brevlådan?
”NEJ, det går inte för sig eftersom det är en värdehandling och måste kvitteras ut. Punkt slut.”
Detta är inte ett korrekt citat, det ska jag vara ärlig med att erkänna, men det var i runda slängar vad kvinnan på Transportstyrelsens kundtjänst sa till mig. De är alltså rädda för att någon på vägen till brevlådan stjäl försändelsen och därmed kan skaffa sig ägarskap över bilen genom att skicka in ett ägarbyte. Ok, på något ursvenskt sätt låter det trots allt logiskt.
Men vad händer i så fall om den gamle mannen avlider och man då ska göra det här? Ska jag som anhörig släpa ner liket till närmsta postutlämning och där visa upp kropp och id-handling för att kunna kvittera ut försändelsen?
”Men nej, såklart inte, i ett sådant fall kan han ju inte hämta ut paketet, så då kan vi givetvis skicka det direkt hem till brevlådan, och dessutom är det i ett sådant fall avgiftsfritt.”
Men vänta lite nu! Så bara bara för att han är död så är registreringsbeviset inte längre en värdehandling? Och dessutom vaddå ”…i ett sådant fall kan han inte…”. Det kan han inte nu heller! Tro mig, jag vet. Han är fysiskt oförmögen att ta sig längre än till badrummet, och knappt ens dit. Vad är skillnaden??? Ca 100 i puls…?
Så hur kommer det sig att en värdehandling helt plötsligt upphör att vara en sådan bara för att ägaren avlider. Bilen har väl fortfarande ett värde och risken finns väl fortfarande att någon stjäl försändelsen på vägen. Eller upphör den risken bara för att ägaren är död?
Jag tycker det här är besynnerliga regler som är kontraproduktiva men tyvärr inte oväntade från en statlig myndighet. Någon annan som stött på något liknande kanske?
