Så komiskt att jag hittar just denna artikel på Aftonbladet, tidningen som är självaste definitionen av dålig journalistik. Det handlar inte bara om att köpa journalisters spaltmeter, utan även om vad och hur man skriver om de saker som man inte får betalt för och här ligger ju aftonbladet så långt ner i dyngan att de snart inte kan andas längre.

Därför tycker jag inte det hade varit konstigt om de tagit betalt för att skriva om True Talent. Det hade bara varit ett helt naturligt steg i den riktining som Aftonbladet stakade ut för sisådär 10 år sedan – att bli sveriges ledande prostitutionsblaska. Sälja lösnummer till varje pris! Man skiter i vad som är viktigt och fokuserar all energi på vad som är smaskigast. Om de inte säljer sig till Mastiff så gör de det till läsarna. Vad är skillnaden?

Aftonbladet borde seriöst överväga att sluta kalla större delen av sin personal (OBS! inte hela!) för journalister och istället benämna dem ”sensationsinformatörer” eller något liknande. För det mesta som Aftonbladet sysslar med – med ett par få undantag – har inte ett skit med journalistik att göra. Dessutom stavar de förfärligt dåligt, speciellt på nätupplagan. Och de verkar inte ha en tanke på att kvalitetssäkra sig själva i den bemärkelsen.

Ett lysande exempel är alla de här skrämselrapporterna som publiceras om svenska folkets dolda folksjukdomar, som av en händelse kan botas med vissa läkemedel, eller metoder. Vill de hävda att den informationen inte är betald för? Jag har svårt att tro det i alla fall. Vad hade annars varit vitsen med att skrämma upp helt oskyldiga människor, om inte någon betalade dem för att göra det.

”Som företrädare för Sveriges journalister blir jag bekymrad då vi gång på gång hamnar i botten, när förtroendet för olika yrkesgrupper ska mätas.”

Tycker Jonas Nordling verkligen att det är konstigt med tanke på vad Aftonbladet skriver om och bidrar med till journalistkåren? Låt oss titta på några av rubrikerna på dagens nätupplaga:

• Lika het som Potter – ang. Zlatan
• Pippi överraskade Daniel i USA
• Skarsgård driver med sin svengelska
• Genvägen till skilsmässan
• Jag passar inte in i Gayvärlden
• Stor rea i Sofis modeshop
• Trekant – i trädgården
• Nu är den här – superbroccolin.

Och listan fortsätter. Givetvis fanns det även en del seriösa inslag, men bara att ha med de här ovanstående notiserna pekar ju på ruggigt oseriös ”journalistik”, så vad är det ni är så chockerade över Aftonbladet???

De kan komma igen när de faktiskt har lite journalistisk heder och bevakar vår omvärd på ett seriöst sätt istället för att bara se till sina egna vinstintressen. En kritisk granskning av deras egen verksamhet hade varit det minsta man kunde förvänta sig.

Aftonbladet är definitionen av dålig journalistik (eller total avsaknad av dito) och de allra flesta håller med, förutom möjligen de som jobbar på tidningen och varje dag kikar in under Idoldeltagarnas kjolar för att rapportera om färgen på deras trosor.

Inlägget Aftonbladet kastar sten i glashus dök först upp på Uppsnappat.

24HD är alltså i första hand tänkt att tittas på i TV:n, hemma i soffan. Har du bara rätt leverantör så kan du ställa in din digitalbox för att ta emot kanalen. Har du som jag Viasat, så kan du glömma det. I alla fall för tillfället.

Efter att ha surfat runt lite på 24HD.se måste jag säga att jag verkligen inte är imponerad. Och det handlar inte om kvaliteten på sajten eller programmen, inte heller om praktiakantkänslan hos dem man ser och hör i kanalen, utan om hela idén.

När alla andra medier möter sin publik där publiken finns, via internet och mobilen, så går HD åt det diametralt motsatta hållet och förväntar sig att publiken letar sig fram till dem. Men Sören Karlsson – kanalansvarig på HD – är väldigt snabb med att lägga till:

”24HD är inte bara en TV-kanal. Allt vårt material visas även på webben. På 24hd.se kan du överblicka både aktuella sändningar och sådana som ligger en bit bak i tiden.”

Med andra ord är det ganska exakt samma upplägg på play-sajten som t ex Aftonbladet. Inget nytt under solen alltså.

Sören Karlsson är dessutom ärlig med att kanalen har kommit till som en eftergift mot annonsörerna som efterfrågat nya kanaler att annonsera i. Och det märks! 24HD är nedlusat med reklaminslag. Vartenda klipp startas med en 20 sekunders reklamsnutt, även de som presenterar kanalen och medarbetarna. Redan innan jag får ta del av materialet tappar åtminstone jag lusten. Men det kanske bara är jag.

På 24HD kan man aldrig få en snabb insikt i något, utan man ställs varenda gång mot en tröskel som redan tredje gången den dyker upp får mig att stänga ner sajten. Tekniken borde idag kunna lösa det så att jag som redan genomlidit en reklamsnutt slipper se en till, om jag klickar på något annat klipp under samma session.

Sen känns det som att det är läge att utbilda annonsörera i vad det är som funkar hos publiken. Att köra ner ett budskap i halsen säljer inte fler produkter 2011. Att istället bli en del av programmen, och bygga broar med publiken, är ett bättre koncept som accepteras av långt fler tittare/lyssnare. Men det vet inte annonsörerna och inte HD heller tydligen. Eller – vilket är mer troligt ur HD:s perspektiv – så ger det upplägget inte lika mycket cash, lika snabbt.

Jag är verkligen inte imponerad av det jag hittills sett och hört av 24HD. Jag ser inte publikvärdet i det. Man har byggt en hel satsning kring ett annonsörsönskemål, som dessutom för ett haltande och förlegat resonemang.

”Rörliga bilder är på frammarsch nu” säger Sören Karlsson. Det har det väl varit de senaste 5-6 åren i alla fall, så var är nyheten i det. Var är USP:en (Unique Selling Point) för att snacka affärstermer? Vem är det ni försöker nå med 24HD? Varför blir inte jag, som tror mig vara mer teknikorienterad än den gemene helsingborgaren, mer engagerad i det här?? Varför sitter jag och säger ”meh” för mig själv när sajten rulla fram?

HD missar målet med 24HD. Eller så missar de att förmedla vad man ska ha kanalen till. Det enda nya med 24HD jämfört med andra webtv-kanaler verkar vara att man utöver webben kan se det på sin vanliga TV, som om det var något man längtade efter, när man kommer hem efter en lång dag på jobbet. Vore viktigare att de fick tekniken att funka ordentligt på t ex mobilen, vilken den inte gör idag när detta skrivs.

Kommer 24HD att lyckas?

Nej, inte om du frågar mig. Annonsörerna kommer att ge upp i samma takt som publiken sviker, och därmed kommer man inte ha råd att driva projektet vidare. Synd, med tanke på att HD hade kunnat göra något riktigt bra om de inte stirrade sig blinda på rörliga bilder. En podcast/radio-satsning hade exempelvis klarat sig mycket bättre, av flera skäl. Eller varför inte satsa lite på att få fart på Twitter-flödet.

Inlägget 24HD i HD från HD dök först upp på Uppsnappat.

Var iväg tidigare ikväll för att hitta lite helglektyr, nere på Coop, som faktiskt har ett rätt bra utbud av tidningar för att vara en stormarknad. Jag gick runt där bland tidningarna ett tag för att hitta det där speciella och en hel del titlar väckte mitt intresse.

Men jag upptäckte samtidigt en obehaglig trend som jag inte reagerat på tidigare och det gäller priserna på vissa tidningar. Många nya tidningar verkar lanseras med ett utpris på över eller runt 100 kronor. Det är ju inte klokt!

Tidningen ”Allt om iPad” är ett lysande exempel, som kostar 99 kr. Det är rätt mycket pengar för en tidning, i min värld. ”Adobe Photoshop Focus” ligger på 179 kr. ”Flex” kostar 119. Ja, exemplena är som sagt var många, men när blev det ok att en tidning kostar lika mycket som en CD-skiva (om någon fortfarande köper sådana)??

Det finns ibland ett argument att vissa tidningar kostar extra för att de är ”importerade”, vilket jag till viss del kan förstå, men ”Allt om iPad” t.ex., produceras i Sverige av IDG. Varför är den så dyr? För att iPad-frälsta anses utgöra en ”high-end market” och ha råd med en dyr tidning?! IDG är som sagt var inte ensamma om att sätta dyra prislappar på sina titlar, så detta var bara ett exempel.

Jag inte vet jag riktigt vad tidningsbranschen är på väg, men jag tror inte att skyhöga lösnummerpriser kommer att gynna tidningsförlagen på sikt eller bidra till ett fortsatt intresse för det tryckta mediet. Snarare tvärtom!

Inlägget Vart är tidningsmedia på väg? dök först upp på Uppsnappat.

Läser man tidningar som National Geographic, Vagabond etc så är tidningen väldigt noga med att vid varje bild – måhända i minimal fontstorlek – tala om var bilden kommer ifrån, dvs vem som har tagit den, eller vilken bildbyrå den är hämtad ifrån.

Foto: Anders Nyman

Detta är givetvis en del i den stora fotografsoppan*, men ofta i dessa tidningar ett sätt att även ge förtjänt cred till duktiga fotografer så att deras namn får lite spridning. Rätt naturligt kan jag tycka. Och rätt juste.

Men sedan finns det tidningar som kanske inte riktigt har samma dignitet som ovannämnda titlar, där helt okända (frilans)journalister får fotobylines på bilder som ser ut att vara tagna av min 11-åriga dotter – en dålig dag. Det är bilder som aldrig hade hamnat ens på redaktörens bord i NG eller Vagabond, och än mindre i själva tidningen.

Och det är just detta jag undrar, vad det är som driver yrkesjournalister/-fotografer att kräva fotobylines till bilder som ser ut som fan? Det finns många bilder i tidningar jag läser där jag hade skämts för att ha mitt namn vid bilden. Bilden fyller säkert sin funktion, och den lyfter måhända artikeln, men en fotobyline har ju som syfte att sälja fotografen och många bilder gör inte det. Tvärtom snarare.

Om du som läser denna blogg arbetar som journalist/fotograf och känner igen det jag pratar om; vad är det som är så viktigt med att tala om att just du tog den där helkassa bilden på sid 13. Får du fler jobb av det? Är det någon form av missriktad egokick? Är det ett krav från tidningen ifråga? Finns det andra skäl?

Jag hade väldigt gärna velat veta!

*) Fotografsoppan är ett ämne jag kommer att återkomma till, rörande hur skev jag tycker att hela fotobranschen är. Men mer om detta vid ett senare tillfälle.

Inlägget Fotobyline på vilket skit som helst? dök först upp på Uppsnappat.

Så skulle nye S-ledaren se ut utan mustasch »

Är det bara jag som tycker att det 1) känns rätt ointressant att spekulera i hur Juholt hade sett ut om han hade rakat av sig mustaschen och 2) undrar hur utseendet kan sägas vara så viktigt för en politiker.

Jag håller väl med om att Juholt i mångt och mycket liknar en skogsuggla med sina buskiga ögonbryn etc, men gör det honom till en sämre politiker? Är det inte hans åsikter som är viktigast och hans förmåga att leda ett kraschat parti in i framtiden.

”– Den tyska 80-talslooken håller inte när man ska leda ett av Sveriges största parti. Socialdemokraterna vill få till en förändring och vad skulle kunna vara tydligare i denna förändringsprocess än att Juholt rakar av sig sin mustasch som har hängt med alldeles för länge, säger Thomas Bertilsson, pr-ansvarig på spelbolaget Betsson.”

Det verkar som att det mer handlar om att spelbolagen vill provocera fram ett spel där man ska satsa pengar på om huruvida Juholt rakar av sig mustaschen innan midsommar eller inte. Och då är det klart att det är viktigt att väcka frågan ute hos allmänheten så att fler personer deltar i betten. Och med den här vinklingen – att säga att det inte funkar med mustaschen på en partiledare – så har man ju bäddat för att rätt många säkert kommer att lägga sina slantar på att den ryker.

Försöker Betsson att påverka spelarnas beslut? Är det ens lagligt?

I vilket fall som helst så tycker jag att det är lite osmakligt att över huvud taget börja prata utseende i fråga om valet av ny partiledare för (S). Det är väl så mycket andra faktorer som ska avgöra huruvida han är lämplig att ta över posten eller inte.

PS. Rätt dåligt fotoretusch också Aftonbladet. Trodde ni kunde bättre!

Inlägget Juholts utseendet ska generera intäkter åt Betsson dök först upp på Uppsnappat.

Många andra tidningar använder ju Twitter som en av flera kanaler för kommunikation med sina läsare i synnerhet och omvärlden i allmänhet. Men inte Helsingborgs Dagblad. De har förvisso ett konto (@hd_se) men den är till för folk som vill följa vad som händer i stan via Twitter. Den automatgenereras med inlägg från tidningens RSS-flöde.

Jag ställde frågan till HD om huruvida de inte kunde ha ett konto för jourhavande journalist åtminstone med möjlighet till dialog och fick ett svar från Sandra Jakob (@sandrina), som är redaktör på HD.se:

”Jo då, vi har funderat allvarligt på det i mer än ett år men har valt bort Twitter i nuläget och lägger allt vårt krut på vår Facebook fanpage istället. Dels handlar det om att vi byggt en bra kontakt på FB men också om personalläget och handhavandet. Vi vill inte göra en halvdan grej av vårt Twitterkonto och då har vi avvaktat tills vi kan göra det ordentligt. Förhoppningsvis kommer vi igång aktivt under året.”

Tankarna finns alltså, likaså medvetandet om riskerna med att inte vara aktiv, men man vågar/vill inte ta steget, vilket är både underligt och synd. Personalmässigt kan man ju tycka att det inte borde vara några problem på en tidning med de resurser som HD har. Även att skylla på handhavandet känns lite obsolet, med tanke på att samtlig personal idag har relativt god datornvana och använder internet i sitt dagliga arbete.

Och visst är det behjärtansvärt att man vill göra en bra grej eller ingen grej alls, men i dagens sociala-media-samhälle tycker jag inte att det håller. Man kan inte som monopolmedia i en kommun ”välja bort Twitter” bara för att det är lite bökigt. Det finns ca 400 aktiva twittrare i Helsingborg (enligt twittoppen.se) så det finns ju med andra ord ett relativt stort underlag för ett Twitter-konto för att kunan föra dialog med medborgarna.

Jag hoppas att HD snarast beslutar sig för att skaffa ett konto, utbilda sina jourhavande medjournalister och börja ta dialogen med oss twittrare där vi finns – på Twitter! Annars väcks ytterligare en fråga kring debatten om journalistrollen, den här gången på ett lokalt plan.

Det bör tilläggas att HD är aktiva på Facebook, där de dagligen pratar med sina läsare och tar del av deras åsikter och synpunkter. I nuläget har sidan 5640 fans och finns här: http://www.facebook.com/hdpunktse

Inlägget Gamla och nya medier dök först upp på Uppsnappat.

”06.21 Göteborg. Strax före klockan sex bröt polisen den blockad där demonstranter protesterat utanför Migrationsverkets förvar i Märsta mot utvisning av irakier”

Ska det här inlägget handla om irakier som utvisas? Nej, inte alls utan snarare om det allra första som stod i citatet. Det är nämligen hämtat från Aftonbladets iPhone-app från tidigare i morse. Där har man för vana att ange tid och ort för nyheten och det är här jag måste be er kära läsare att hjälpa mig förstå hur saker och ting funkar.

Så vitt jag vet ligger Märsta i närheten av Stockholm. Borde inte i så fall orten som anges efter klockslaget vara Stockholm? Och det här är inte unikt för just den här nyheten utan händer hela tiden. Man kan aldrig lita på orten när man läser deras nyheter.

Andra exempel kan vara att det står Malmö som ort och sedan handlar nyheten om en person som blivit hajbiten i Kina. Det rimmar liksom inte, eller hur?

Jag har funderat på att det har att göra med var personen som skrev nyheten befinner sig, men det är i så fall det fånigaste jag har hört. Det är väl helt ointressant att veta det. Det man däremot vill veta är ju var (ungefär) nyheten ägde rum.

Om en person till exempel blivit hajbiten i kina borde det ju stå t.ex. ”12.30 Kina: Man svårt biten av haj…” Då vet man ju direkt var det är. Och det här är något som tidningarna (framförallt Aftonbladet och Expressen faktiskt) är dåliga på – att ange VAR saker har skett. Inte bara på det sätt som jag visade ovan där tidstämpeln innehåller fel ort utan även genrellt, men jag gissar att det i det fallet handlar om att dra läsare in i sajten. ”Man halshöggs på öppen gata efter att ha sprängt tio bilar” står det exempelvis i ingressen på förstasidan på sajten. När man sedan klickar in så visar det sig att det var i ett land med outtalbart namn på andra sidan jordklotet. Fortfarande hemskt, men inte riktigt lika intressant..!

Men tillbaka till den första frågan. Varför står det ibland Göteborg när nyheten uppenbarligen utspelar sig i närheten av Stockholm? Varför står det Malmö när nyheten ägt rum i England? Jag vore mycket tacksam för en konkret förklaring på detta.

PS: Nyheten om de utvisade irakierna som jag hänvisade till inledningsvis blev tydligen ointressant lika fort som de lämnade landet. Nu ligger nyheten, som jag länkade till ovan, nästan längst ner på Aftonbladets förstasida. Betydligt högre upp ligger en artikel med rubriken ”Han ska leda en ny singelsåpa”. Så intressant var irakiernas öde! DS

Inlägget Märsta ligger i Göteborg dök först upp på Uppsnappat.

Fick ett mejl precis med en massa roliga ankor. Läs och begrunda hur fel det kan bli.

Sydsvenska Dagbladet:
Våldtäktsman dömd till 2 år i Eslöv
(Fy för att tillbringa 2 år i Eslöv!)

21-åringen anhölls misstänkt för grov stöld av åklagare.
(Åklagare är hett eftertraktade på Svarta börsen har jag hört!)

Nordvästra Skånes Tidningar:
Mannen dog medan kvinnan avled.
(Och skillnaden är…?!)

Örebrokuriren:
Gynekolog hittade knarkgömma.
(Var undrar man genast?!)

Svenska Dagbladet:
Färre gökar i södra Sverige.
(Vilket låter märkligt med tanke på hur många barn som fötts hittills i år!)

Ingen av de omkomna hade livshotande skador
(Istället dog de av…??)

Uppsala Nya Tidning:
Högsta Domstolen prövar manlig omskärelse.
(Tur att man inte är anställd där ….)

Bergslagsposten:
Inga spår efter skidåkare.
(Han måste ha flugit fram)

Huset som brann ned till grunden blev totalförstört.
(Nähä….?)

Ölandsbladet:
Mindre poliser till Borgholm.
(Vad är maxlängden?)

Helsingborgs Dagblad:
Vi skriver alt dåligare.
(Det jör vi vel inte!)

Dagens Nyheter:
Audis dieselversion av A8 imponerar med sin låga bensinförbrukning.
(Inte undra på!!)

Expressen:
Svältdöd blir vardagsmat.
(Vad blir då festmat?)

Dagen:
Lam pojke bortsprungen.
(Hur lam var han sa du?)

Aftonbladet:
Arbetslösa har rätt till dagisplats.
(Då är de ju åtminstone sysselsatta!)

Polisen grep torsk i fiskhamnen.
(Var hittar man annars torsk?)

Storgråtande bedyrade den 30-åriga porrstjärnan sin oskuld.
(Yeah right!)

Östersundsposten:
Krockade med älg på motorcykel.
(Åker älgar motorcykel…?)

Metro:
Yrkesmördare misstänkt för mord.
(Vadå, han gjorde ju bara sitt jobb!!)

Tre greps för våldtäkt på Finlandsfärja.
(Hur stor är sannolikheten att det finns TRE män som tänder på Finlandsfärjor??

Ett stort tack till Agneta G för mejlet och till den okända aktör som klippt ihop dessa roliga citat.

Inlägget 20 läsvärda citat från svenska medier dök först upp på Uppsnappat.

Micco Grönholm slår huvudet på spiken i detta inlägg på Mindpark, där han uppmanar reklambyråerna att inte fokusera på sina kunder, utan slutkunden, vilket är lika självklart som lättglömt.

Även om du inte är inom reklambranschen bör du läsa inlägget eftersom det handlar om dig. Ja, du som läser detta. Du är den personen som Micco menar att reklambranschen ska se. Känner du igen dig i hans beskrivning?

En annan sak som jag tycker är intressant, vilket Micco berör flyktigt, är företagens nästan panikslagna inställning till politisk korrekthet och hur de ska uppfattas.

Jag var nyligen med om ett projekt där ett företag skulle rulla ut ett helt nytt och roligt koncept som dels skulle röna stora framgångar i sig men även ge företaget en hel del exponering i et nytt sammanhang, vilket var som grädde på moset. Dock snubblade man plötsligt på rädslan.

”Tänk om talespersonen i projektet gör uttalanden som våra andra kunder inte gillar och som slårt tillbaka på oss?”

Oavsett vad man säger, kommer någon att reagera. Det är ett faktum. Är det risk att projektets primära målgrupp reagerar negativt? Inte? Då är det ju inget problem. Vad sedan andra perifera grupper tycker är mindre västentligt i sammanhanget eftersom de inte är mottagare. Man kan inte, som företaget i fråga började göra, skydda sig mot att folk tycker. Helt plötsligt hade de stiplulerat paragrafer i avtalet som styrde projektet i en riktning där ingen klängre kunde reagera negativt. Men samtidigt hade man effektivt sett till att ingen kunde reagera alls, inte ens den primära målgruppen. Man hade omöjliggjort underhållningsvärdet i ett desperat försök att inte stöta sig med någon.

Situationen blev hopplös och man känner så tydligt hur udden av projektet försvann och frågan är om det är hållbart i längden. Det som från början var årets nysatsning på mediahimlen decimerades efter ett avtalsmöte till inget mer än ett ”meh” och jag tror tyvärr att det blir svårt att skifta fokus bort från kundens rädsla i just det här projektet. Väldigt synd!

Tack Micco Grönholm för ett fantastiskt inlägg som verkligen behövdes, och tack till Joakim Jardenberg för att han uppmärksammade mig om det.

Inlägget Navelskådningens tid är förbi dök först upp på Uppsnappat.

Summa sumarum är det alltså fildelning och sex som säljer bäst. Då borde ju fildelning av sexrelaterade filer vara ett hett ämne på en blogg. Tyvärr har jag inte en enda reflektion om just detta, mer än att jag tror att det är rätt ovanligt att folk fildelar porr. Eller? Det kanske bara är jag som levt under en sten alldeles för länge. Jag har ju liksom aldrig vare sig laddat ner fildelat material eller fildelat själv (på det sätt som vi diskuterar här) så vad vet jag. Det kanske är så de flesta kidsen idag konsumerar snusk.

De enda kategorier av fildelare som jag har hört talas om i media, som har med ”sex-produkter” att göra, är de olika och otaliga ligor som specialiserat sig på barnporr och sånt skit. Där fungerar tydligen fildelningen jättebra, men det är väl också det enda sätt de lyckas få tag på sitt material. Men det bevisar väl kanske att det även finns andra, mer normala, aktörer. Konstigt vore det ju annars såklart.

Jag tackar iaf alla besökare och kommentatorer på bloggen och noterar samtidigt en toppnotering i antal besök idag, vilket givetvis är glädjande för mig personligen. Jag hoppas att det här inte är sista gången jag kommer kunna skriva det!

Vi får väl se hur många träffar just det här inlägget får…!

Inlägget Sex och fildelning dök först upp på Uppsnappat.